jeffo

Glöm köttmästarn! Hoppryttarn är ett mycket bättre namn! Det var så här:

Allt börjadde helt okey, förutom en stressad liten fröken som ville trava fort fort. Det första hindret var ett litet kryss. Lite tveksamt började vi, men efter några gånger flög vi över. Jag var så stolt över min lilla häst! Sedan skulle vi hoppa ett "plankhinder". Det var lägre än krysset så jag var helt beredd på att Dana skulle hoppa elegant över. Dumt av mig att tänka så! Vi kom perfekt i trav mot hindret och Dana gick duktigt fram. Jag ställde mig i fältsits beredd på att hon skulle ta och lyta framhovarna för att sedan flyga smäckert över och fortsätta i galopp på andra sidan hindret... Det var där drömmen sprack! Dana stack huvudet mellan frambenen och tvärnitade. Jag flög framåt, men hade fortarande fötterna i stigbyglarna. "Yes!" Tänkte jag. "Jag hålls kvar". Sekunden efter tappade jag balansen och föll i slow motion över huvudet på min lilla häst, rakt in i hindret. Nåja... Jag måste se det från den ljusa sidan. Jag bjöd publiken på ett gott skratt och dessutom är jag tvungen att baka en kaka till alla som rider hos Ramona. Plus att det var första gången jag trillade av min häst, och det var ju på tiden eftersom jag redan haft henne i ca. 4 månader!

Jaa, hörni! Slapparsöndag blev trots allt lite händelserik i vart fall.. Men nu är det dags att säga god natt! Skoldag imorgon...